Klockan tickar, minut läggs till minut och jag önskar att det aldrig tog slut

Har inte hunnit ta mig iväg ännu, hade mest av allt bara velat krypa ner i soffan och dra täcket över huvudet och sova några timmar till men inte tjänar man några kronor på det viset inte,
så när jag druckit upp kaffet beger jag mig... 9 kvicka dagar till Stockholm. 

Ikväll är det hockey, om jag förstår hur man laddar ner matchen, då kommer jag sitta bänkad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0